En dag efter att jag blivit utsatt för övergreppet så tog jag mig iväg till ett apotek för att köpa ett dagen efter-piller. Det sista jag ville var att bli gravid efter ett utnyttjande.
Jag kommer till apoteket och det är slut. Det finns inte ens en tom rad i hyllorna utan det är helt tomt. Jag, som inte är så van att köpa sånt här, går runt i cirklar och letar och letar eftersom att jag tror att jag bara är för dum för att hitta det, men det finns verkligen inget.
Jag frågar en som jobbar där ifall de inte har några akut p-piller alls? Hon säger att det är problem med leverantören så att inga apotek har kvar. Ifall det verkligen är viktigt så får jag gå till nån akut gynmottagning.
Jag tackade och gick hemåt. Och det gnagde rejält inombords. För jag visste att jag inte skulle klara av att ta mig iväg till sjukhuset i det tillstånd jag var i. Visste inte vart jag skulle och kände mig bara ledsen. Eftersom att jag precis hade avslutat min mens så borde jag inte kunna bli gravid enligt tänket med ägglossning och så. Men sånt har jag ändå svårt att lita på. Så jag gick en månad och väntade och längtade efter nästa mens. Har aldrig längtat så mycket!
Och nu har jag haft den. Känns så himla skönt! Blev så glad att jag bara ville tacka någon högre makt eller liknande för att jag slapp hamna i den situationen att jag skulle ha blivit gravid efter en sån här sak. Inte kan jag tro att våldtäktsmannen har tänkt på det här. Inte har väl han brytt sig det minsta. Inte oroat sig. Inte suttit hemma och knappt kunnat gå på toa pga skadorna efter själva övergreppet. Inte stängt ute alla människor och isolerat sig pga blåmärken och skam. Nej, han gjorde sitt med mig och kunde sen leva vidare.
Ibland kan jag känna att jag önskar att han i alla fall fick prova på att känna hälften av det man själv känt efteråt. Men nu klarade jag inte av att anmäla, så antar att jag får skylla mig själv där.
Lainen
25 juli 2014 00:27
Läst en del i din blogg nu. Hemskt med övergrepp... Har på tok för många i min omgivning som vart med om det. Sett hur mycket det kan skada människor...
Var det länge sedan? Det blir lättare med tiden. Det kanske aldrig blir helt bra. Och det tar tid. Men det blir alltid lättare.
Förut blev jag så arg när jag läste om detta. Men nuförtiden är min starkaste känsla maktlöshet. Har sett det så mycket och efter att så många gånger blivit så arg över det och önskat göra någonting åt det och inse att man inte kan har gjort sitt. Nu blir jag bara utmattad och ledsen, känner mig maktlös.
Fortsätt tänk positivt och skriv sådana inlägg för att inte bara inte bara fokusera på de negativa. De är dessutom mycket roligare att läsa. :)
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
25 juli 2014 00:45
Det är en månad sedan nu, men jag tror jag fixar det här. Har upplevt en hel del och känner att jag är på en rätt bra plats i livet nu förutom det här. Blir lättare att hantera när annat i livet fungerar som det ska!
Känner mig också maktlös inför sådant här. Särskilt när man inser hur stort det här problemet är i Sverige och att det ändå tystas ned hur illa det är i jämförelse med andra länder.
Tack, startade bloggen mest för att skriva om dåligt mående i allmänhet för att inte folk ska känna sig så ensamma i allting jämt. Men jag tror det kommer slängas in en del positivt här också, för jag är egentligen sån som person. Älskar att hitta lösningar på saker!
Tack för kommentaren :)
Lainen
25 juli 2014 00:54
Det kommer bara bli bättre! Kämpa på. Kom ihåg att felet inte ligger i dig. Det har inte gjort dig sämre eller mindre värd på något sätt. Prata med dem du känner du kan prata med. Försök att ha någon i din närhet du kan prata med dygnet runt.
Det är man oftast. Verkar som om du kan polisanmäla detta? Tycker du borde göra det. Eller. Jag vet inte. Mycket som dras fram.
Men kanske kan ge någon form av avslut iaf. Så du slipper att i framtiden tänka att du borde ha gjort det. För det är jag rätt säker på att du kommer göra. Visst. Han kommer inte åka fast troligen. Men då har du gjort det du kan och kan vara stolt över det!
Skriv om det med. Men skriv positiva saker också. Det är inte kul att läsa om en person som bara skriver negativa saker. Så släng in en ljusglimt lite då och då. Det kommer att göra så mycket när man läser det. :)
Kommer hjälpa dig med att inte bara skriva massa negativa saker. Jag skrev dagbok förr och då skrev jag mest negativa saker. Men sedan när jag började skriva lite positiva saker också så vände humöret med.
Folk säger ju man ska skriva 3 positiva saker man gjort ex varje dag. Samma princip. ;)
Ta hand om dig. Kram!
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
25 juli 2014 01:16
Det är bra råd. Har inte riktigt en sån omgivning som klarar av att lyssna, men det är det jag har bloggen till - för att skriva av mig lite. Och jag har tagit steget att nämna det för två bekanta, så helt ensam är jag verkligen inte!
Tror inte att jag har några bevis kvar för att sätta dit honom, så att anmäla vet jag inte riktigt. Blir svårt också eftersom att jag känner honom rätt väl och vi har så mycket gemensamma bekanta. Men jag kommer alltid känna skuld ifall jag inte anmäler, så blir det ju tyvärr.
Sant! Jag vill ju inte dra ner nån som läser, det är inte alls meningen! :)
Ja, det är nog bra. Så att man faktiskt uppskattar det som är bra också. Är väldigt lätt att missa dem sakerna när man är nedstämd.
Ser att klockan tickar på, blir till att få lite sömn. Hoppas du också kan få det!
Du verkar göra ett himla bra jobb med att bli drogfri, förresten. Har kikat in på din blogg då och då och du är en sådan person som man verkligen tror på. Man känner direkt, att han, han kommer klara det!
Kram!
Lainen
25 juli 2014 01:45
Nej många orkar inte lyssna till problem tyvärr. Även om de verkligen inte är gnäll... Sedan kan väldigt få hjälpa till på något sätt när det gäller sådant här. Bra du nämnt det för dina kompisar! :)
Usch vad jobbigt med gemensamma bekanta. Säkert frustrerande att se honom med de andra... :/ Kan bli bakslag om du anmäler och han lyckas vända runt det och få dem att tro du är helt psycho. Kan hända med tanke på att du verkar må dåligt... Kanske bäst att låta bli för din egen skull.
Menar inte dra ner. Blir man det är det bara att skita i att läsa. Men det blir som roligt att se något positivt när någon som verkar må dåligt jämt skriver om ljusglimtar. :)
Ja man gör det jämt när man är deppig. Allt är oftast svart eller iaf väldigt mörkt.
Tack så mycket! :) Kul att höra. Ja jag börjar tom själv tro det nu. ^^
Ha det så bra och sov gott! Kram!
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
25 juli 2014 17:58
Nejdå, jag tror ingen skulle misstro mig. Jag har alltid varit väldigt försiktig med sex och det är allmänt känt eftersom att vissa blir rätt frustrerade när man är sån, haha. Men för mig är det verkligen så att jag måste lita på någon så himla mycket för att kunna släppa den så nära, så tror inte jag skulle bli misstrodd.
Däremot så tror jag i det här fallet att det verkligen berodde på alkoholen. Han var egentligen en av mina närmsta vänner och är hur go som helst, men något slog slint den natten. Därav skulle jag inte klara av att sätta honom i den situationen. Jag säger upp kontakten helt istället och försöker ordna ett bra liv med andra vänner som inte har sårat mig så!
Tack för input och för att du tar dig tid att skriva hur du ser på saken. Det hjälper mig jättemycket och får mig att rannsaka mig själv angående ifall jag faktiskt gör rätt val.
Livet är egentligen rätt bra nu. Har tagit mig bort från i stort sätt allt i min miljö som inte var bra. Det enda problemet nu är väl att det på något sätt känns tomt när allting rullar på. Vet inte om det låter helt sjukt? Men jag har liksom känt mig hemma på något vis i kaoset, särskilt eftersom att jag har bott i det. Det har varit det enda säkra liksom, och något man alltid kunnat förutspå. Så nu har jag inget att vara på min vakt inför. Konstigt det där!!
Ja, hur länge har du varit drogfri nu, om det är okej att fråga?
Har du kommit underfund med varför du behövt drogerna?
Kram!
Lainen
25 juli 2014 21:24
Tänkte mer på att han lyckas få det till ngt som typ att du vart intresserad men han nekade dig vilket ledde till att du anklagade honom för våldtäckt. Liknande saker har tyvärr inträffat.
Men blir inte det jobbigt med gemensamma bekanta tycker du? Eller försöker du vända dig till folk som inte är vän med honom?
Vad bra och starkt jobbat av dig! Det är svårt att rensa sådär. Det låter inte sjukt. Men det är det. ^^ Jag känner igen mig och det är ett sjukligt beteende.
Kaos. Ja exakt det har jag sagt. "Jag är beroende av kaos." Det kommer nog med att må dåligt. Ifall det är kaos omkring en så har man aldrig tid att titta inåt.
Du har träffat huvudet på spiken men varför du vill ha kaos. Vana och trygghet.
Snart fyra månader. Har senaste året varit mycket drogfri dock. Många fokuserar på tok för mycket på tid sen senaste återfallet enligt mig.
Det började av nyfikenhet. Saknade väl "det där" i livet. Sedan just efter jag provat på några gånger så var min dåvarande tjej otrogen mot mig och det vart snabbt en lindring. Sedan efter det så var det bara jakt på att försöka må så bra som möjligt då livet sög utan dem för att till sist övergå till ett beroende där livet var helt värdelöst utan drogerna.
Kram!
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
31 juli 2014 00:40
Sant. Tror iof att de flesta vet hur jag är, men jag antar att man aldrig är trygg när det kommer till sånt här.
Jag är inte nära vän med våra gemensamma bekanta. Ser dem mest på facebook. Men jag börjar inse att det tär att se hur han lever på som om den bästa är nu medan man själv måste jobba bort det här. Fast sånt är livet!
Ja, jag vet inte vart jag ska rikta energin utan en kaotisk miljö. Känns tomt! På något sätt är det skönt att höra att man inte är ensam om det.
Men grattis! Riktigt starkt jobbat av dig. Måste vara ett rejält kvitto på att du kan om du vill :)
Förstår.. att bli sårad verkar vara något som gör att många provar lite mer droger. Jag brukar istället söka mig till personer som man kan va helt tokig med utan droger. Sådana man kan säga/göra vad dom helst till/med.Det ger mig tillräckligt med kickar och paus från verkligheten. Ibland.
Ledsen att svaret dröjt så länge. Var så långt att skriva från mobilen när jag haft så taskig mottagning.
Hoppas att det är bra med dig!
Kram
