Bläddrade igenom lite facebok-händelser för att hänga med i folks liv lite och ser övergrepps-"vännens" profilbild. Han står och ser lite obehaglig ut med en ansiktsmask. Någon har varit fyndig och kommenterat att man ser hans rätta jag nu när masken är på. Jag vill klicka på Gilla. Vill hålla med. Fast det vore så himla elakt. Men ändå!
Inser hur jag känner äckelkänslor när jag ser honom. Det händer mig sällan, med undantag för andra övergrepp, så jag vet att det här fortfarande inte är helt läkt. Det får ta sin tid. Synd att psyket inte läker lika snabbt som kroppen kan göra. Avskyr såna här efterreaktioner och känslor som dyker upp i och med att men ser personen eller någon som liknar, luktar lika etc. Men det är helt naturligt att få dem och de minskar, både till antal och styrka, med tiden. Det vet jag av egen erfarenhet och det är viktigt att komma ihåg när man blir förkrossad över att man "inte kommit längre" i läkningsprocessen.
Men sak samma, jag har mig själv att skylla att jag får se hans bilder eftersom att vi har gemensamma vänner som kommenterar osv. Och jag vill ju inte rensa bort personer enbart för att de råkar känna honom.
Imorgon ska jag bli ansvarsfull flicka igen och ta tag i mina vidarestudier. Saknar att läsa och lära mig saker. Älskar ju att studera. Bara hoppas att skolan håller sina löften om att hjälpa till så att jag kan läsa mer hemifrån, annars kommer det inte gå. Är inte redo att ta mig ut i det sociala på heltid än.
Förra gången jag började, i våras, så blev det för mycket. Folk kom fram och pratade, ville ha ens nummer och facebook, ut och festa och ha nollning, vilket är helt förståeligt! Helt plötsligt hörde folk av sig om att gå ut och dricka. Jag visste inte ifall mina mediciner gick ihop med alkohol, hade fortfarande extrema sömnproblem osv. Nu vet jag att jag kan somna relativt bra och att min antidepressiva fungerar med alkohol någorlunda. Allt är ändrat, men det känns ändå jobbigt!
Förra gången slutade jag tillslut att svara och drog mig ur. Nu ska jag göra allt för att det ska fungera med studierna och försöka ägna mig så lite åt partyveckorna som möjligt.
Nej, nu är det dags för lite massagedyna och nackmassage-kudde så att ångesten lättar och jag kan slappna av en stund! Ett av mina absolut bästa ångest-minskar-knep!
Lainen
1 september 2014 00:07
Vad ledsen jag blir... Jag känner verkligen empati (eller är stark sympati rätt ord?) för dig. Det gör jag sällan.
Önskar jag kunde sträcka mig in och dra ut allt det mörka du upplever. Jag har sett hur jobbigt det där kan vara för en människa med mina ex.
Bra du försöker tänka positivt kring det iaf.
Ang hans Facebook. Om du helt och hållet blockerar honom kanske du slipper se det?
Kämpa vidare. Allt blir bättre. Om det finns ens en gnutta rättvisa på jorden så ska du se att en sådan fantastisk människa som du kommer få ett fantastiskt liv! :)
Tusen kramar!
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
1 september 2014 19:42
Tack för att du visar att det är okej att må som man gör.
Mm, jag bestämde mig för att göra det bästa av situationen och hantera den så moget som möjligt men jag tror att jag nästan mest bara har förträngt att det hänt. Är nog därför det ibland slår till så hårt som det gjorde igår.
Kanske hör till allt eller inget-stilen vi har.
Tack, det ska jag prova!
Tack igen, det ska jag göra! Kämpa vidare alltså. Finns inte så jättemycket val där;) men det mesta lindras ju med tiden.
Hoppas du har det bra uppe i norr! Skulle behövts någon som du här nere också.
Kramar tillbaks!
Lainen
1 september 2014 20:30
Ja att förtränga är en helt vanlig reaktion i sådanna där sammanhang. Men det är något som måste arbetas på. Du kan inte leva med att trycka undan det. Till skillnad från riktiga sår måste mentala rivas upp för att kunna läka.
Ja det är det nog garanterat till viss del. Men även en helt frisk människa får liknande reaktioner av sådant.
Jodå det har jag. Ganska iaf. Trött och okoncentrerad (bara 4 vanliga cola idag). Hur är det själv?
Det gör det nog också. Men via internet är man aldrig så långt borta från andra längre. :)
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
2 september 2014 19:16
Nej, frågan är bara hur man kan ta fram det utan att krascha? Är ju inte min grej det där med att bryta ihop, helst.
Bra jobbat med colan! :) Och din sponsor gnäller på dig liksom... ;)
Nej, det är sant. Plus att det är lättare att skriva om saker som är jobbiga än att prata om dem.
Det är okej, tack, men ser verkligen fram emot en helt ledig dag imorgon :)
Lainen
2 september 2014 19:41
Alltså, efter sådant där så skulle alla bryta ihop. De enda som inte gör det är väl de som blir apatiska av händelsen. Men det är bara en annan form.
Jag hade läst att du hade gått i samtal för det tidigare om jag inte minns fel? Det är nog det korrekta sättet. De vet hur man gör detta på korrekt vis. Men det blir aldrig enkelt tror jag.
Men jag vet inte. Jag är ju verkligen inte kunnig inom detta på något sätt så.
Det var endast en ekonomifråga vill jag minnas! ^^
Det är olika. Jag har inga problem men du verkar vilja visa dig stark utåt.
Skönt! :) Köp lite ost och kex. Några druvor, körsbärstomater, lite saft eller vad du nu vill dricka till. Ja, om du nu vill. ;)
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
2 september 2014 20:54
Sant... Får väl ta tag i det med psykologen sen. Avskyr bara att känna mig som ett offer, men det är sånt man får ta när man, som kvinna, är mindre än 50% av världens befolkning. Inte alltid man har något val när det kommer till att bli övermannad i styrka och storlek.
Haha ja, det var ju så! Men vet du, det gör nytta för kroppen ändå ^^
Mm, jag är lite uppvuxen med att hela tiden visa att det finns hopp så att folk omkring inte skulle ge upp. Låter säkert rätt naivt, men det känns verkligen som att om jag visar mig svag så kommer allt falla omkring mig. Jag förstår ju logiskt att det inte är så, men det sitter så djupt bara.
Du, det låter riktigt gott faktiskt. Är du en liten ostfinsmakare? ^^
Lainen
3 september 2014 06:21
Ja det tycker jag. När du är redo. Men det är aldrig en anledning att skjuta upp det konstant dock. :)
Va?! Att bli utsatt för övergrepp? Jamen ge dig nu! Alltså, tolkar jag dig fel eller? Du får det att låta som om du inte har något värde alls.
Om det nu var som jag tolkade det, eller det spelar ingen roll, detta är sant hur som helst. Men du är värd jättemycket. Det finns ett uttryck att alla är av lika värde. Det håller jag inte med om. Värde tolkas dock inte efter ens bidrag till samhället eller så enligt mig. Utan på hur man är som person och vad man gör mot andra.
Utifrån vad du berättat har du gjort flera människors liv så mycket bättre. Du har ett hjärta av guld. Du har även gjort mitt liv bättre. Jag har haft många skratt, insikter och bra stunder bara tack vare dig. För mig betyder du mycket. Mer än du kan förstå.
Så klanka inte ner på dig själv utan förstå ditt egna värde. För det är högt. :)
Jo det gör det. Men det är som att säga en alkis är duktig för att den var nykter när den inte hade pengar till sprit. ^^
Det stämmer inte. Visst, är du värsta downern jämt så drar du ner andra. Men det är inte det detta handlar om. Detta handlar om att kunna och våga visa sina känslor. Bra som dåliga.
Jag har börjat bli. Går in på Willy:s och köper mig lite ost och kex och känner mig nyttig för att jag inte köper godis. Ja och då 10 cola!
Men ja, jag gillar ost. :)
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
3 september 2014 14:51
Oj, nej! Nu tror jag det blev lite missförstånd. Helt mitt fel, jag tänker inte alltid på tydligheten. Du däremot är en riktig haj på sånt!
Jag menade att även om man nu blev ett offer i en situation så var det ju inte ens eget fel att man hamnade där när man föddes som kvinna och då automatiskt ofta är svagare än alla män (ca.50% av jordens befolkning). Att hade jag valt så hade jag ju hellre varit störst och starkast för att kunna skydda mig själv, men nu kan jag inte det emot alla. Det hjälper ibland att tänka så för att inte känna sån skuld.
Många skulle behöva lära sig om människorvärde redan på lekis, kan jag tycka...
Vad fina ord jag fick nu, känner mig lite oförtjänt av dem eftersom att jag tror vi missförstod varandra. Men de betydde mycket ändå! Hoppas att du förstår att de orden lika väl hade kunnat komma från mig till dig. Kan känna att jag längtar till bloggen ibland fast jag inte har något att blogga om, om du förstår :)
Hahaha! Det är sant, jag tycker ändå du är duktig. Du skulle ju kunnat låna pengar? Eller skippat fina osten för att köpa colan? Så nog kan du vara stolt, dina egna val ledde dit ^^
Jo, jag tycker att jag börjar lära mig göra det ibland med dig. Men du är lite som en virtuell figur också, så det kanske inte gills? Men såhär öppen är jag sällan, om ens någonsin, om mig själv.
Hihi, vad mysigt! Åh! Tycker du gör helt rätt i det :)
Lainen
3 september 2014 16:57
Aha. Du har ju missförstått mig tidigare. Men ja, jag är lite akademisk av mig. ^^
Ja alltså på det sättet ja (nu hoppas jag detta inte var en fälla för att se mina inställningar till jämnlikhet! ^^ Jag är för jämnlikhet, men objektiv också). Men man ska inte behöva gå omkring och förväntas att folk ska bete sig på det sättet. Ja hjälper det så är det ju ett bra tankesätt. Det är ju inte ett destruktivt sätt att tänka på likt det jag först trodde du menade.
Jag antog det kunde vara så att det vart ett missförstånd. Kändet lite som det eftersom det var en ganska annan bild jag fått än du brukar ha.
Så jag skrev ju: "Om det nu var som jag tolkade det, eller det spelar ingen roll, detta är sant hur som helst." ;)
Och det gör dig inte mer eller mindre värd orden. Du är värd dem utan tvekan. :)
Tack, tar åt mig så gott jag kan. Svårt med mig för sådant. Men tack!
Jo det känner jag igen. Jag för mail påminnelse när jag får kommentarer. Har så jag får på mobilen direkt. Så varje gång jag får ett mail blir jag lite till mig sedan när jag ser det är från bloggplatsen så blir jag lite smått lyrisk! ^^
När jag öppnar en ny flik i Firefox så kommer det ju fram förslag. Antar det är efter hur mkt man besökt sidor. Din är först i ordningen. Vet inte riktigt vad jag ska säga och tycka kring det... :| ... ^^
Haha ja det hade jag väl kunnat. Har lånat pengar nu. Köpte mest mat. Men 2 liter cola. Äckligare sådan. Billig som fan. 8kr för 2 liter! Sedan en Sprite aktig också. tänkte som trappa ner på det så eller något. Eller iaf rädda min ekonomi. :p
Jag vet inte. Alltså jo det tycker jag det gör. Hur konstigt det än låter så bryr jag mig mer om dig än om många folk runt omkring i min närhet. Ex det där inlägget du skrev för ett tag sedan. Vart verkligen ledsen.
Men visst det kan bli enklare för vissa kanske. Att inte känna den där personliga relationen och slippa få direkta motreaktioner etc. Kunna berätta. Känna att man får en paus. Få ett långt svar efteråt.
Kom att tänka på det. Att skriva såhär är ju som att prata med världens bästa lyssnare! :D
Imorgon ska jag köpa 4st ostar. De har det på matmarknaden för 100kr. Man får välja själv! Åhh... Jag längtar som en gnu på väg till grönbete!
http://lainen.bloggplatsen.se
attviljamabra
3 september 2014 23:43
Nejdå, inga dolda frågor än så länge ;)
Svårt att tänka något annat. Skulle en asstor man våldta en annan man som råkade vara liten och ganska svag fysiskt, så måste ju han också insett någonstans att det inte gick att ta sig loss helt enkelt. Så det gäller ju inte bara kvinnor. Nej, usch. Ämnesbyte!
Kanske kan du helt enkelt tänka, när du får en komplimang, att det helt enkelt är så den människan ser dig. Även om du själv inte gör det. Så istället för att låta den rinna av, åtminstone tänka att "vad kul att jag uppfattas/ses så". Haha, nej, nu börjar jag blir sådär lite nattflummig och ändå ska jag trilskas med att försöka komma med råd?! Why..
Åh.. Vad gulligt. Ta in det nu, att du är väldigt charmig när du berättar sådär. Jag blir ju väldigt lik dig när jag ser att det kommit in en kommentar. Har tyvärr inte hittat den funktionen att få ett mail vid kommentarer.
Hm, är det då fel av mig att ändå bli lite glad av det? När du själv inte vet vad du ska tycka, menar jag. Blev iaf det. (Och du är högt uppe på min sån med)
Oj, hoppas jag inte gav dig dåliga råd där med lånande osv. Låter som ett bra köp iaf! Fullt stöd härifrån ^^
Det är verkligen ganska häftigt att man kan börja bry sig om någon såhär. Det knyter sig alltid i magen när jag ser att du skrivit att du inte mår bra eller har haft en dålig dag. Kan känna att jag antingen skulle vilja göra något, eller iaf veta att du mår ok och klarar dig.
Verkligen, brukar du kunna prata såhär i verkligheten också eller skulle det kännas konstigt?
Låter som en riktigt bra deal. Du får mig att tänka på när jag och ett syskon fick ett ryck en period och hade ostkvällar titt som tätt. Oj vad vi njöt^^ Och finsmakare blev man!
Så jag blir allt lite frestad när jag läser om dina ostäventyr.
Haha ja, då längtar man mycket!;)
